Nu är det ett tag sedan jag skrev på bloggen. Min tanke är att försöka skriva två gånger i veckan men ibland kommer livet i vägen. Den här gången var det jobb som tog min uppmärksamhet och tid i anspråk. Jag hade egentligen tänkt att skriva om något helt annat men när något så här ovanligt inträffar så vill jag dela det med er. Naturen både tar och ger. Den här gången blev det så tydligt att den har en egen önskan om hur saker och ting ska vara. För min egen del var det som en skänk från ovan bokstavligt talat.

En skänk från ovan

Det är ett lite lustigt uttryck och innebär väl egentligen att man får svar på sina böner. När något kommer till oss utan att vi själva har påverkat det. Men något som vi riktigt gärna vill ha. Jag skulle tippa på att det händer oss alla åtminstone någon eller några gånger under livet. Jag minns inte riktigt när jag fick en skänk från ovan senast men jag vet att jag har fått det tidigare. Det skulle vara kul om du vill dela något som har kommit till dig som en skänk från ovan. Här är min solskenshistoria.

Hjälp till naturen

Det är väl knappast någon nyhet att jag värnar om naturen och kämpar för att hjälpa den på olika sätt. Något som kom i min väg redan för många år sedan var insekternas skriande behov av hjälp. Jag tänker framförallt på våra pollinatörer. Det är säkert femton år sedan jag först tänkte att jag skulle vilja skaffa bin för att bistå dem. Det skulle dock ta flera år innan det blev verklighet. Jag och min man bestämde oss för att skaffa ett par samhällen för mer än fem år sedan.

En kamp för överlevnad

Det blev en krokig väg där vi har fått lära oss mycket. Vår tanke har hela tiden varit att de ska få leva så naturligt som möjligt med oss som hjälpare. Trots att jag har gått på biodlarkurs och haft hjälp så har flera samhällen fått sätta livet till. Inte sagt att det beror på oss men min känsla har alltid varit den att jag borde ha gjort mer. Naturen är dock sin egen mästare och vi varken kan eller ska påverka den i alla situationer. Ibland får man bara falla till föga för det som händer.

Olika faror

Det finns flera olika faror för våra små insekter. Vi har fått lära oss om flera av dem. Det som är en viktig läxa i detta är att det som påverkar de små liven nu kan komma att påverka även oss människor på längre sikt. Eftersom vi är större är vi kanske inte lika känsliga. Men eftersom allt hänger samman blir det ofta så att de små problemen idag kan bli stora i framtiden. Det är lustigt vad mycket man kan lära sig från små bin om man bara ser och förstår mönstret.

Det som hotar våra små bin är gifter i naturen, sjukdomar, svält och klimatet. Samma saker som påverkar oss. Vi är alltså inte så olika när det kommer till kritan. Den här vårvintern dog alla våra tre samhällen troligtvis på grund av en kombination av olika faktorer. Jag ska inte gå in på detalj men värmen som kom i februari väckte upp samhället. När sedan kylan slog till igen klarade de inte det.

Stor sorg

Det här var inte första gången som vi hade blivit av med ett samhälle efter vintern. Det var dock första gången vi blev av med tre stycken på en gång. Det kändes som jag hade gjort fel och min sorg var stor. På grund av det sa jag till min man att jag vet inte om jag vill ha fler bin. Jag kände mig ovärdig helt enkelt. Det kändes som om jag inte är ämnad att ha bin.

Livet visade mig något helt annat. Jag började se bin överallt. Till en början gjorde det bara ont i mig och jag trodde att jag såg bin överallt på grund av det som hade hänt. Efter ett tag fick jag dock tänka om. De började visa sig mer och mer som om de ville säga mig något. Till slut satte jag mig och frågade inåt vad som är meningen. Jag fick då veta att vi ska ha bin. När jag till slut tog in det sa jag att ett samhälle kan vi kanske ha men lite längre fram.

En skänk från ovan

I lördags när jag var ute i trädgården och jobbade befann jag mig i närheten av våra tomma bikupor. Vi hade hållit dem stängda sedan vi upptäckte att bina hade dött. Jag inser plötsligt att det är några bin som surrar kring en av kuporna. Jag går fram och tittar närmare. Det ser ut som tambin av samma ras som vi har haft innan. Jag kan tydligt se att de försöker komma in i kupan. För några år sedan hände något liknande. Då fick vi en svärm som flyttade in. Kunde det vara samma sak som höll på att hända nu??

Jag gick upp till min man och berättade för honom vad jag sett. Vi sa att vi öppnar kupan ett tag för att se om så är fallet. I måndags på eftermiddagen fick jag ett samtal från min man som var alldeles till sig. En enorm svärm kom till oss och flyttade in i vår tomma kupa. Även grannen hade uppmärksammat det hela. För andra gången har ett bisamhälle valt att flytta in till oss. Något som tydligen är sällsynt har jag förstått. Naturen har sagt sitt. Det här var bokstavligen en skänk från ovan.